Lufsen

Jag hatar att inte kunna bestämma mig!
Å ena sidan vill jag jättegärna att Jonathan ska komma idag eftersom jag älskar att vara med honom.
Å andra sidan kommer jag att ha en hel del att göra denna helgen. För det första ska projekarbete skrivas klart och läsas igenom och jag lovar det är inte lite det. För det andra ska jag ha återträff med töserna från mellanstadiet på lördag kväll. Sedan skulle det vara skänt att ha lite egen tid denna helgen tror jag. För det tredje så måste jag börja plugga inför historie provet som snart äger rum.
Jag har egentligen redag ställt in mig på att han inte kommer så just nu gör det inget och det kommer frömodligen inte göra något i helgen heller eftersom jag har fullt schema. Men sedan när veckan börjar igen så lär det bli sjuuukt jobbigt för då har det ändå gått 1 vecka sedan vi senast sågs.
Jag vet inte vad jag ska hitta på faktiskt. Hjälp?

Annars då? Sitter på jobbet och vill bara gå hem. Har ingen lust att svara på samtal men samtidigt vet jag ju att jag måste och att jag tjänar pengar på det så ja. Men fyra dagar utan paus har vart lite krävande eftersmo jag inte haft fria eftermiddagar. Det har vart så mycket med skolan och så många att prata med att jag inte fått lugna ner mitt stackars huvud. Fruktar att en överkokning kommer inom kort.
I tisdags var det ok, pluggade inget, pratade mest med Jonathan på telefon och snackade en hel del med mamma om allt som jag hade hittat på och det som jag hade missat.  Passade även på attt gymma.
På onsdagen gick jag ut och gick i två timmar medans jag pratade i telefon. Först med mormor och sedan med en mycket god vän till mig. Efter det gick jag hem till pappa som var ensam hemma så det blev att jag stannade där och pratade i 1.5 timme, non-stop, om allt från lägenhet till min tid på dagis. Det var jättetrevligt och jag verkligen bara satt i soffan och myste. Efter det, vid 20.00 gick jag hem, goade med Strom och satt med PA:t i tills jag gick och la mig.
Igår gymmade jag efter jobbet samt var på stan lite med Liza, pratade med mamma och kollade lite gamla foton fårn när jag var liten. Det var inte planerat att ägna 1 timme åt det sistnämnda utan det bara blev att vi fastnade vid ett fotoalbum för att mamma skulle via mig ett kort på när hon hade långt hår. Efter det satt jag som en duktig flicka med PA:t i 2.5 timmar. Jag lovar att jag var dödstrött när jag gick och la mig men trots det kunde jag inte somna förrens 01.00. Döda mig.
Jag vet inte vart jag ska ta vägen just nu, är bara helt slut i huvudet. *suckar högt*

Annars så är läget fint. Har vart så sjuk glad denna veckan bara p g a Jonathan...och det faktum att jag reflekterat över att jag har så mycekt i mitt liv som jag kanske inte borde ha på ett så här tidigt stadie i livet. Å andra sidan har jag förtjänat det med tanke på att jag inte hade det lätt innan dess.
Jaja, det var la allt jag hade att komma med idag.
So long!

Fick studentmössorna igår...
Vi satt allihop i klassrummet och McGregor pratade om hur det var att ta studenten på Hvitfeldtska förr i tiden, när han gick där. Folk var glada och kommenterade sina mössor och en massa annat som man kunde beställa...och jag...ja, jag höll masken. Kan inte hjälpa det men det blir bara värre och värre ju närmare studenten vi kommer. Alla tjötar om att vi snart är fria, inte har mycket kvar, ska göra vårat bästa den sista periden osv.
Jag önskar att jag slapp höra det.
Det SUGER att jag har ett fjräde år, SUGER! Jag vill inte någonstans. Vill inte veta att jag har sommarlov, att det innebär en tillfällig flykt och sedan ännu mera skola. Jag vill inte.
Jag vet att jag låter som en pessimist, men jag kommer nog vara en av de få som inte är lycklig på sin studentdag.

För att ytterligare dra lite jobbiga händelser...
Har ju ett litet marsvin som heter Storm...eller ja, hon är faktiskt ganska stor och luddig och 4.5 år gammal. Dvs, att hon är mycket gammal, för att vara marsvin. Men det är inte allt hon är...hon är även ganska sjuk. Hennes ena bröst är inflammerat och blodfyllt. Hon har haft det i ett år nu ungefär och inte tatt så illa vid sig men nu...ja, hon får ont ibland, och då kan hon bara skrika högt. Dock är det ganska sällan och mellan det så är de inga större problem. Hon pendlat väldigt mycket mellan att ha ork och inte. Visst, hon är gammal, så det är bara naturligt att hon blir tröttare. Men ibland är det så uppenbart att det bara är pågrund av hennes bröst.
Mamma och jag trodde inte att hon skulle klara vintern men det gjorde hon och ett tag var hon piggare än någonsin.
Men nu är det slut. Jag klarar inte av att veta att hon kanske lider mer än det vi ser. Så jag sa såhär till mamma: Om hon klarar sig fram till sommaren så är det bra, jag vill så gärna att hon ska få uppleva en sommar till. Hon blir så glad, det är som att släppa ut en kalv på grönbete. Jag vill så gärna ge henne den lyckan igen. Men sen så är det nog. Om hon inte dör av ålder osv så kommer jag att låta hennes somna in i juni ungefär. Då har jag tagit studenten och har tid att ägna mig åt henne och säga adjö ordentligt. Samt att det inte är outhärdligt varmt då heller.
Vill att hon ska få det bästa utav sommaren.
 (storm till vänster, muffin till höger)

Jag vet att det är för det bästa och att jag inte har varit en särskilt bra matte. Men det gör så ont ändå. Hela mitt hjärta är sorgset och när jag log igår så var hela leendet dött. Hade ngn tittat in i mina ögon så hade de sett det. Men ingen gjorde det så det var bara att låtsas som att allt var som det skulle.

Älskar dig så innerligt Storm, så innerligt mycket!

Hade ju så vacker tvingats inse att alla mina pengar skulle ryka snabbt som ögat den här månaden. Behöver nya kläder, nya skor och lite resor till Uddevalla. Sedan ska jag betsälla klipptid idag och betala tillbaka mamma lite pengar....det innebär att hela studiebidraget ryker på typ en vecka...eller mindre, plus större delen av min lön, skitkul! Avskyr mitt konstiga knä och mitt behov att ha bra skor - *suckar högt*
MEN...när jag kom hem igår hittade jag ett kuvert i min bokhylla, den hade hamnat bland alla mina papper när jag stack hem till pappa. Tittade i det och innuti låg 1020kr! wohoo! Kom på att det var lite av de julklappspengar som jag fick som jag helt enkelt hade glömt bort! Underbart! pengar från ingenstans! Gissa om jag blev glad! ^^

Sen är det klart att jag också har hittat en annan skatt...min Jonathan! Älskar dig min skatt (som de så vacker säger på danska) <3

Sitting here wasted and wounded at this old piano...
Tja, det stämmer ju till viss del, känner mig wasted and wounded...så trött och har ingen aptit över huvudtaget...har inte vart hungrig sedan före frukost och det är ett mirakel (nåja) för att vara mig. Jag är ALLTID hungrig. Nu har jag fått äta bara för att  jag vet att jag är tvungen. Skum känsla ska jag erkänna.

Nåja. Dagen har vart ganska jobbbig...gick till skolan (hade tänkt skolka första lektionen) för att få tillbaka mitt biologiprov men det fick vi inte. Religonen var gräslig, as always! Asså, grejen är den (utan att försöka göra ngn sur) att jag tycket att det mesta med religion är struntsnack och det gör att när vi disskuterar religion och olika religösa samfund osv osv, så blir jag mest bara irriterad. I grundskolan tvingades jag gå på två kristna skolavslutningar varje år. Vad är det som gör att man anses som "kristen" bara för att man är svensk? Jag var alltid lika sur när det var avslutning och alla skulle sjunga psalmer och lyssna på prästen som berättade hur god Gud är och hur underbar och helig Jesus Kristus är. Visst, ingen i min familj är kristen men det var ändå de avslutningarna som fick mig att avsky alla västerlänska religioner. Visst islam och judendom dyrkar inte Jesus, vissa dyrkar inte alls, men det är alldeles för mycket rabalder osv runt omkring det hela.
Ok, sammafattningvis (för jag känner att jag bara rabblar):
 Folk får gärna tro på vad de vill, så länge de inte försöker få mig att tro,"förstå" eller delta i aktiviter med religiös inriktning som jag inte vill vara med på!




Jaja, annars då. Historian var också jobbig...alla prov som ska disskutera hit och dit, massa frågvisa och "uppkäftiga" personer, som vanligtvis inte alls stör mig så mycket men just idag orkade jag verkligen inte med någonting. Varför kan man inte bara lyssna på läraren och acceptera att saker är som det är, ur flera asspekter och inte bara schema och provuppläggning? Orka hålla på!

Ska se om jag kan få lite sömn. Tror jag behöver ngn form av power nap. Så trött så jag vet inte vad. Får låta bunny's vilja gå igenom, han tjötade om att jag skulle sova lite...

Saknar dig älskling, så innerligt! Vill att det ska vara helg snart, helst på en gång så jag kan få hålla dig i mina armar (eller tvärtom ;P)!