Studentmössor och hjärtesorg
Fick studentmössorna igår...
Vi satt allihop i klassrummet och McGregor pratade om hur det var att ta studenten på Hvitfeldtska förr i tiden, när han gick där. Folk var glada och kommenterade sina mössor och en massa annat som man kunde beställa...och jag...ja, jag höll masken. Kan inte hjälpa det men det blir bara värre och värre ju närmare studenten vi kommer. Alla tjötar om att vi snart är fria, inte har mycket kvar, ska göra vårat bästa den sista periden osv.
Jag önskar att jag slapp höra det.
Det SUGER att jag har ett fjräde år, SUGER! Jag vill inte någonstans. Vill inte veta att jag har sommarlov, att det innebär en tillfällig flykt och sedan ännu mera skola. Jag vill inte.
Jag vet att jag låter som en pessimist, men jag kommer nog vara en av de få som inte är lycklig på sin studentdag.
För att ytterligare dra lite jobbiga händelser...
Har ju ett litet marsvin som heter Storm...eller ja, hon är faktiskt ganska stor och luddig och 4.5 år gammal. Dvs, att hon är mycket gammal, för att vara marsvin. Men det är inte allt hon är...hon är även ganska sjuk. Hennes ena bröst är inflammerat och blodfyllt. Hon har haft det i ett år nu ungefär och inte tatt så illa vid sig men nu...ja, hon får ont ibland, och då kan hon bara skrika högt. Dock är det ganska sällan och mellan det så är de inga större problem. Hon pendlat väldigt mycket mellan att ha ork och inte. Visst, hon är gammal, så det är bara naturligt att hon blir tröttare. Men ibland är det så uppenbart att det bara är pågrund av hennes bröst.
Mamma och jag trodde inte att hon skulle klara vintern men det gjorde hon och ett tag var hon piggare än någonsin.
Men nu är det slut. Jag klarar inte av att veta att hon kanske lider mer än det vi ser. Så jag sa såhär till mamma: Om hon klarar sig fram till sommaren så är det bra, jag vill så gärna att hon ska få uppleva en sommar till. Hon blir så glad, det är som att släppa ut en kalv på grönbete. Jag vill så gärna ge henne den lyckan igen. Men sen så är det nog. Om hon inte dör av ålder osv så kommer jag att låta hennes somna in i juni ungefär. Då har jag tagit studenten och har tid att ägna mig åt henne och säga adjö ordentligt. Samt att det inte är outhärdligt varmt då heller.
Vill att hon ska få det bästa utav sommaren. 
(storm till vänster, muffin till höger)
Jag vet att det är för det bästa och att jag inte har varit en särskilt bra matte. Men det gör så ont ändå. Hela mitt hjärta är sorgset och när jag log igår så var hela leendet dött. Hade ngn tittat in i mina ögon så hade de sett det. Men ingen gjorde det så det var bara att låtsas som att allt var som det skulle.
Älskar dig så innerligt Storm, så innerligt mycket!
